Den omtalade sprutan...

Idag har jag tagit den. Sprutan alla talar om.
The SwineFlue..
Än så länge mår jag bra, men man ska väl inte ropa hej för det.

Besöket blev inte riktigt som planerat.
Jag & Carolin hade rustat för timlång kö i ur och skur.
Varmaste vinterjackan var på, paraplyet låg i väskan och lussebullarna var nära till hands.
Det enda som saknades var kaffet.
På vårdcentralens hemsida stod det att man skulle klä sig varmt och räkna med att stå i kö utomhus några timmar. Ja, vi var väl förberedda som ni förstår.

Väl framme möttes vi av ett tomt torg. Vad är kön tänkte vi?
Vi följde skyltarna som hänvisade oss in i värmen.
Där stod mannen i gul väst, han vi letat efter (även om vi trodde de skulla vara flera).
Det visade sig att det minsann inte var någon kö.
Men vi hade ju längtat efter lussekatterna så vi tänkte att nog hinner vi fika innan mannen som var före oss i kön var klar.
Icke då. Ett bett i bullen var allt vi hann med. 2 minuter tog besöket.
Jaha? Var det allt. Jag som skjutit på detta i veckor, för att jag absolut inte har tid att stå timmar i kö just nu.
Som det kan bli ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0